Fel associationer

Just nu är jag väldigt glad över att jag inte är teaterrecensent. Var nämligen just på en premiär och det slog slint från början. Associerade helt helt fel. Publiken har väl rätt att associera hur som helst, men som recensent måste man väl hålla nån slags nivå på sina tankar. Eller?

Undrar faktiskt hur man gör. Om man inte får fatt i pjäsen. Skickar man kollegan på följande föreställning, eller låter man helt enkelt bli att skriva? Hur blir det med lönen då?

Om jag skulle vara tvungen kunde jag väl korva ihop en text. Men inte någon jag skulle kunna stå för. Det var ju inte pjäsens fel att mina tankar skruvade till det hela. Vissa av skådespelarna var väldigt bra och de skulle nog vara värda en vettigare recension än den jag skulle knåpa ihop just nu.

Jag vet inte var jag flippade, vilken detalj som satte in mig på fel spår, men då andra såg en antik tragedi i modern tappning snurrade jag på i Dynastin, i Falcon Crest och i Dallas. Där var Lorenzo Lamas, Lucy och den där haggan som varit gift med Reagan. Och mitt i allt kommer det in en amerikansk soldat. Direkt från Irak. Med åländsk brytning och allt. Som i en konstig dröm.

Ja. Nånslags tragedi det också.