Fysiskt duktig II

Eftersom jag är så haka på att ge blod skall jag utöka min fysiska träning med en gren till.

Nina som fotograferat för Västis artikel om leukemi skriver om sin träff med Anders. Läs artikeln, ta er i kragen och anmäl er som donatorer. Det har jag egentligen tänkt göra länge, men det har känts lite skrämmande det där med benmärg. Men tydligen behöver man inte få en spruta instucken i ryggraden som jag trott. Och denna artikel fick mig äntligen att anmäla mig. Tursamt nog. När jag gjorde testet fick jag nämligen veta att man inte kan anmäla sig efter att man fyllt 40. Och jag har bara ett drygt år kvar till det. Sen kan man ändå donera tills man är 56.

Fysiskt duktig idag

Jag brukar aldrig vara duktigt på något fysiskt. Men nu har jag kommit på min gren. Nämligen. Blodgivning. Sånt sjuttons nojsande om hur man skall ta det lugnt och äta och dricka ordentligt så man inte svimmar. Vila på britsen absolut minst fem minuter, helst femton, men man får stanna längre. Och ska man nu faktiskt ge blod då ungen fyllde ett endast för en månad sedan. Varför det, undrar jag bara. Ingen håller på och fjäskar med en då man går till gymmet eller springer en runda med blodsmak i mun.

Men det här tycks helt klart vara min gren. Hb 144. Snabbt rinnande blod. Over and out på rekordtid. Och inga känningar what so ever. Men drack nu lite juice för syns skull och struntade i Zumban för att jag absolut inte skulle orka med det. Sa tanten.