måndag 28 november 2011

Barnomsorgen

Myndigheterna hotar med att ta barnen ur en familj som äter LCHF.

Det är ju bra. Att man bryr sig om barnens välbefinnande. Men nu tror jag nog de skäller lite på fel träd. LCHF-arna äter ju faktiskt mat. Riktig mat. Oftast ekologiskt, vällagat och genomtänkt. Även om det då inte är enligt de vanliga finska kostråden.

Hur många barn omhändertas på grund av att de endast äter smörgås, jacky makupala, korv och franskisar? Eller endast "äitien tekemää ruokaa"?

Just det. Inga.

fredag 25 november 2011

Lillajul

Funderar. Hur firar ni lillajul, eller firar ni alls? En bekant till mig fick höra att de är en "alltför vanlig familj, de firar inte ens lillajul". Den här familjen var inflyttad. Liksom vi. Och som de tre andra mammor jag pratade med idag. Ingen av dessa fyra familjer firar lillajul desto mer. Första advent nog. Så att man tänder första ljuset i adventsstaken, men kanske inte så mycket mer.

Men tydligen firas lillajul hard core i Raseborg.

Funderade extra mycket på detta då självaste JULGUBBEN uttalade sig på julgatans öppning idag:
-Alla barn som har varit snälla kan vänta sig paket i morgon!

Att nä. Mina snälla barn orkar faktiskt vänta till jul. Så snälla är dom.

Refererar till dagens Hbl om färgen Rosa

– Det rosa bejakar ju vänlighet, mjukhet, en chans att leva ut sin vulgära sida och drömma om en bättre värld. 


Att hur tänkte Ambjörnsson då hon kläckte detta?

torsdag 24 november 2011

Teletubbies-babyn

Hur och varför valdes just det barnet? Jag tycker det ser väldigt obehagligt ut. Och så får man säkert inte säga om barn, men jag ryser av de där ljusblå ögonen.

tisdag 22 november 2011

Skrivandets glamour

Smilla skriver att hon sitter i silvrig klänning av spets och siden och skriver. Det skall jag sätta på minnet. För nästa år tänker jag gå på skrivarkurs med Monika Fagerholm. Och om man skriver lite mer på riktigt så är jag övertygad om att man gör det bäst i silver, spets och siden.

Monika hade förresten världens snyggaste hår idag, men det glömde jag säga. Jagade Kotten över livsfarlig eluttagsbeklädd scen i stället.

söndag 20 november 2011

Fet och neurotisk

Känner ni nån sån? Fet och neurotisk? Jag har inte kommit på en enda fast jag funderat i flera dagar. Alla neurotiska, nervösa typer jag kommer på är väldigt magra. Eller åtminstone smala. I deras egna ögon är de dock  feta. Eller åtminstone tjocka.

Och nu undrar jag om ägget eller hönan kom först. Alltså. Är de smala för att de är neurotiska eller neurotiska för att de är smala?

söndag 13 november 2011

Nä nu!

Jag vill också vara författare, förlagsredaktör eller någå. Mariehamn, Göteborg, Helsinfors, Vasa och Ekenäs. Varje år samma sak. Alla andra är där. Förutom jag. Eller jo, visst är jag i Ekenäs. Men det är ju inte så häftigt då det är 20 minuter härifrån.

I år hann jag inte ens dit på fler än ett evenemang. Men det var desto mer intressant. Räckte bara två timmar, hade gärna fått vara dubbelt så långt. Handlade om Maria Åkerblom. Med Gustav Björkstrand, Jolin Slotte, Marita Hellberg och Jan Lindroos. Tyvärr hade jag pungat ut 50 yurås på violinsträngar samma dag så det blev ingen bok köpt. Vink, vink, julgubben.

lördag 12 november 2011

Haiku

Nämen haiku
Det var längesen det ju
Skriver väl en då

Kära gudsöner och andra söta barn

Den här gudmorsan har fått nog av allt krääsä. Efter att i åratal ha försökt få bukt med egna barns högar och sett bergen av kirppissaker på skolans höstbasar har hon bestämt sig för en sak. No more shopping. Så från och med nu är det endast avdankat som gäller. Sorry. Inga skinande fina, överdrivet stora plastförpackningar som skall begravas på soptippen. Endast ärvda leksaker inslaget i, om nu inte hemgjort, så i ekopapper. Eller gudbrorsornas utlästa böcker.

Jag gillar er lika mycket för det.

Tack och Amen.

Gudmorsan

Hypnotisören

Vet inget om böckerna, men jag ser fram emot filmen. Framför allt är jag intresserad av blickarna. Blicken, ögonen, är nämligen något som Persbrandt och Zilliacus har gemensamt. Lite hypnotiska båda två. Får se vem som hypnotiserar vem.

fredag 11 november 2011

Mys mys

Mina fredagsmysteorier håller än. Och nu har vi ju fått lite svt via fst. Och det betyder att vi också kan mysa fredag sådär som alla andra. Dock utan det feta och salta. Ännu. Men visst blir det ju lite mysigt med Magnus och Petski i tv-rutan. Och sen en dos Doobidoo på det. Fast pappan i huset är ännu inte mysig med oss andra.

Förresten, angående Magnus och Petski. Tycker det skulle vara bra studiehandledarmaterial. Hur många elever känner ens till hälften av de yrken som presenteras där? Dessutom verkar ju alla yrken ha något positivt över sig.

torsdag 10 november 2011

Karijord

Alla andra har väl redan upptäckt henne, men jag som aldrig kollar på musikvideon eller lyssnar på annat än radio Vega blev plötsligt helt betuttad. I Rebekka Karijord alltså.

Kollade in en av hennes videon som en kompis hade satt upp på fb. Mina tankar gick till Maria Turtschaninoffs bok om Arra. Tror det var pianokompet som jag associerade till vävstolen. Sen måste jag kolla in fler videon och nu är jag helt begeistrad och inne i ett Arra-mood. Flera av videona och sångerna skulle passa i filmen om Arra. Måste läsa om den.

Sen fanns det andra bra videon också som var mer Lynchiga. Ni kan ju kolla in själv.

onsdag 9 november 2011

Mår illa

Visst vet jag att världen är ond och visst vet jag att Gaddafi antagligen inte var guds bästa barn. Men ändå. Nog lever jag i en bubbla.

Råkade i misstag, då jag sökte ett bra uttryck för "riva ner" på finska, in på en videoinspelning av Gaddafis tillfångatagande. Jag ville inte se. Och jag tryckte inte på play. Men jag såg ändå. Stillbilder. Bilder jag inte ville se.

Jag förstår bara inte hur man kan. Jag förstår att man vill ha fast en plågoande. Jag förstår att man vill ställa honom till svars. Jag förstår att man vill ha honom dödad. Jag kan förstå att man kan tänka sig vara den som avfyrar skottet. Den som verkligen dödar. Men jag kan inte förstå att man kan tortera honom. Kanske, kanske kan jag förstå det på ett teoretiskt plan. Men jag kan faktiskt inte förstå att någon på riktigt förmår sig till att göra så sadistiska saker sen då det gäller. Då det är på riktigt. Då man hör en mänska skrika. Ser hans blod rinna. Hur fruktansvärd han än må ha varit själv.

Littfest

Kan inte rå för det, men jag tänker Fittfest. Varje gång.

måndag 7 november 2011

Svenska dagen

Ganska sorgligt. Var med barnen på danstävlingar till Helsingfors igår på svenska dagen. Evenemanget ordnades av Nuorisoasiainkeskus Helsingin kaupunki. Enligt affischen. Ungdomscentralen har nog information om evenemanget på svenska på sina webbsidor, men det var ungefär så långt den svenska servicen räckte. Inte ett enda ord yttrades officiellt på svenska under hela dagen. Åtminstone inte vad jag kunde höra. Ändå var många av dansarna svenskspråkiga. Ibland hörde man spridda meningar och även namnen på en stor del av deltagarna skvallrade om att det inte bara var finskspråkiga tävlande med. Några ord på estniska sades dock officiellt av konferenciererna eftersom det även hade kommit ett lag från Estland. Tydligen måste man vara utlänning för att få höra något på sitt modersmål i en så stor enhet som Helsingin nuorisoasiainkeskus. Sorgligt.

onsdag 2 november 2011

Ett träd

Fotot är taget av min man. Och jag är helt begeistrad. Något Lynchigt över den.