söndag 31 mars 2013

Halvvägs

Vilken låååång påsk! Och vi är bara halvvägs! Började med påskbasar i skolan på torsdagen. Alltid lika kul. Alltid samma föräldrar på plats. Kul för oss. Synd om de föräldrar som inte orkar och ids! Man kan skylla på jobb. Visst. Och varje år går det ju inte. Men också de som ställer upp tar ut lediga dagar från jobbet. Det är inte så att det är bara hemmamammor som står där. Vi som är hemmamammor är nämligen inte riktigt till nytta eftersom vi har en eller flera ungar på armen.

Så var det disco på kvällen för den äldsta. Iväg for en unge, tillbaka kom en teini. Allt och inget var fel. Det startar här. Följande dag går i samma tecken. Fjortisen och mamma får i nerverna. På allt och inget. Och fjortisen och brorsan får i nerverna. På allt och inget. Men det blir en bra dag trots allt. Går till Tryckeriteatern och prövar Mio, min Mios kläder. Passar och passar inte. Små  ändringar behövs. Åtminstone. Men kanske ändå att de funkar. Får kolla sen med manteln. Kanske det egentligen blir riktigt bra? Tål att tänkas på. För killarna till dansen. Duo-träningar för den yngre. Den äldre bara med. Hur smart var det? Nerverna, nerverna.

Går med Kotten på promenad. Väljer att gå kyrkrutten eftersom hon gillar att se på kyrkan. Av en slump råkar vi komma strax innan gudstjänsten vid Jesu dödsstund skall börja. Tvekar. Men går sen in. För det har alltid varit stängt då vi gått förbi. Kotten diggar. Fina målningar, fint fönster. Julgubben på korset. Aj, nej. Jesus och julgubben är inte samma sak. Vi har lyxen att lyssna till en kvartett som repar inför gudstjänsten. Snyggt med oboe, cello, gitarr och piano. Kotten diggar. Vi vågar stanna kvar. Mycket musik i gudstjänsten. Roligt att sjunga. Både för Kotten och mig. Öva lite primavista. Förvånansvärt avancerat för en gudstjänst. Församlingen uppmuntras till att sjunga i stämmor. Kanske man borde hänga här lite oftare? Kotten börjar hitta på egna visor så jag inser att det för allas bekvämlighet är bäst att gå innan ljuset skall släckas. Man vill inte höra en två-åring skratta högt ljust i det sammanhanget. Det finns ju faktiskt folk där som kommit av andra skäl än vi.

Hursomhelst går vi glada i hågen (på långfredag) därifrån. Med samma tanke som alltid: Man borde gå oftare i kyrkan. Utan Kott.

Voice of Finland på kvällen. So boring avsnitt. Vem väljer de där sångerna egentligen?

Och hela denna dag. Idel solsken. Påskmarknad i stan. En känsla av Savolax i den svenska bygden. Skulle vara intressant att få statistik över ståndens försäljning. I olika bygder. Tror nämligen inte kläderna går åt. Ser ingen som tittar på dem. Annat än i fnissarsyfte. Känns som om de skulle sälja bättre österut. Men vad vet jag.

Dansträningar igen och kostymdiskussion. Hur blev jag plötsligt aktiv i dessa frågor? Dans och kläder. Vem är du vem är jag? Kan vi få kontakt nu?

Ungarna i slalombacken medan jag och Kotten dammsuger och byker. Läser, slappar och promenarar mer i solskenet. Efter middagen kollar jag med killlarna på Pakko tanssia. Bekanta med i tävlingen. Perfekt. Hoppas Systematic är med till slutet. Om inte annat så för killarnas språköras skull. Annars kollar de aldrig på finskspråkig tv. Ja, utom Duudsonit då. Urk.

lördag 30 mars 2013

fredag 29 mars 2013

Långfredag

Dagen då man inte får använda sax. Jag saknar tider då det var skillnad på dagar. Då det var skillnad på långfredag och påsklördag. Allt var bättre förr. Idag klarar man inte ens av att stilla sig en dag i året. Men jag gör mitt bästa.

söndag 24 mars 2013

Folk längtar tydligen

Det börjar bli dags att klä av sig vinterpaltorna. Ja, det och lite till. Och sen ännu mer. Ja, allt. För nu stiger statistiken på min blogg igen. Med sökordet Nu-dis-ter. På dagen ett år sedan jag senast förundrade mig över detta.

lördag 23 mars 2013

Världen är skrämmande.

Jag brukar åka med den här bussen ibland. Jag undrar just i vilken buss jag hade fått sitta. I den för finnar, finlandssvenskar, eller i den för mänskor med annat utländskt utseende. I svenska bussen hade jag ju klart inte matchat, för svensk är jag ju inte. Och inte ser jag ut som en finne heller.

fredag 22 mars 2013

Vinst

Vad kul att vinna
det händer allt för sällan.
Och med en Haiku!


*Kan nån säga om ordet Haiku har två eller tre stavelser? Borde det vara så här i stället?


Vad kul att vinna
det händer allt för sällan.
Med en Haiku!


fredag 15 mars 2013

Nytt

Att tänja gränser
Jobba med nåt riktigt ovant
Helt fantastiskt fint.

torsdag 14 mars 2013

Rätta mig om jag har fel

Angående mitt förra inlägg om att vara ful eller inte. 

Då jag sätter på mig den rikssvenska hörslingan kan jag kanske, kanske höra att ful inte är riktigt lika ful i Sverige som i Finland. Kanske för att alla är fina i Sverige? Att det endast finns fina och ännu finare mänskor?   

Men det är som om det svenska språket plötsligt blivit så nyanslöst. Det finns bara vacker och ful. Och är man inte vacker är man alltså automatiskt ful. Eller betyder vanlig faktiskt nuförtiden ful? Kraven har höjts så att alla måste vara vackra för att inte var fula?

Inte vet jag vad jag svamlar. Men nån språkvetare kanske fattar vad jag är ute efter?

Sluta

Nu har jag hört ordet ful användas om en och samma person alldeles för många gånger. Också i En varg söker sin podd. På riktigt. Det skall mycket till för att en mänska skall kunna kallas ful. Att se vanlig ut räcker inte. Att vara osminkad räcker inte heller. Att frivilligt låta sig fastna på bild medan man gör fula miner betyder inte att man är ful.

Skärp er. Speciellt folk i mediabranschen. Speciellt folk med inflytande. Så länge ni kallar folk fula är det inte konstigt att normen är normigare än normast på vad som är vackert. Och resten av mänskorna kan dissas till döds. Eller näthatas sådär annars bara.


onsdag 13 mars 2013

Man tar ändå åt sig

Jag är mörk. Inte i hyn, men i håret. Trots det är endast en åttondel av mig tysk. Resten är finskt. Eller finlandssvenskt. Men alla mina far- och morföräldrar har råkat vara mörka i håret, så det hade ju varit lite konstigt om jag varit blondin.

Förut tyckte jag det var kul då folk trodde man var utlänning och såg exotisk ut. Men det gör jag faktiskt inte längre. Eller jo, ibland. Om frågan kommer av nyfikenhet av någon man redan känner eller annars diskuterar med.

Men det händer allt oftare att jag måste visa ID då jag handlar med kreditkort. Också om jag inte handlar på kredit. Eller ens för nån stor summa. Detta händer speciellt i en av de stora svenska klädkedjorna. De första gångerna tänkte jag inte ens på det. Sen började jag fundera på om försäljarna tyckte jag såg så slarvig ut att de inte tyckte jag kunde ha ett eget kreditkort. Tills jag fattade: Jag såg inte ut som en finne. Jag såg ut som kvinnan utanför som sålde rosor. Eller som kvinnan med de stora örhängena och den vida kjolen. Trots att jag var klädd i helt vanliga kläder. Inte i beige, men ändå. Jag var helt enkelt lite för färggrann och exotisk för att kunna äga ett finskt kreditkort.

Senaste exemplet var då jag köpte scensmink och fick hjälp av en expedit med att hitta rätta färger. Kvinnan ifråga var inte på något sätt otrevlig eller misstänksam, utan kommenterade bara mina färger med att säga "...kun sinulla on ulkomaalaista alkuperää".

Det var så skönt att säga att det har jag inte alls. Att jag är helt finsk. Och hon blev så nålå. Men vadå. Det nålåga var ju inte att hon tog en finne för utlänning, utan för att hon p.g.a. mitt utseende satte en stämpel på mig. Det sa jag åt henne också. Och hoppades hårt att hon inte hörde nån finlandssvensk brytning.

Ritke & Rooke

Man kan ju bli lite fnissig av nyheten om att Katherine kommer att sakna Ronn. Men det måste ju faktiskt vara jättesvårt att skiljas åt. De har ju hållit på så länge och det verkar ju ha synkat bra mellan dem. Nog saknar man ju fina arbetskamrater även om man inte jobbat ihop lika länge som de. Lite som att ha en älskare. Bara att utan sexet då. Förundrar mig ännu över att ingen klippt ihop avsnitt ur Kauniit ja rohkeat med delar ur en porrfilm. Estetiken är ju ungefär den samma. Och jag tror båda genrerna skulle vinna på det: Porrfilm med handling / Slötittartv med sex.

Inte heller Donner är Donner.

Som kommentar till mina tidigare inlägg.

tisdag 12 mars 2013

Gubbslem

Om nu nån skulle ha råkat missa.

Google och Bensow

Lyssnade på en gammal podsändning från P3 Kultur. Om Google. Väldigt intressant. Och samtidigt så skrämmande. Planen är att sortera all info i världen på 300 år. Bra och smart och vettigt att ha allt på samma ställe kan man tycka. Och det låter faktiskt inte som om tanken är att använda den lagrade informationen till något fuffens. Inte nu. Inte om 10 år heller, kanske. Men om 70? Eller 150?

Mänskor dör och byts ut. I styrelser, ledargrupper, på verkstadsgolvet. Vem vet vem som kommer i stället? Vem som vill ändra lite i stadgarna. Hyra in sig nästan gratis på Googlesommarparadiset eller sälja info om alla, låt nu säga judar, eller varför inte finlandssvenskar till nån som har bättre användning av informationen. Hitler, kanske, om han vaknar igen?

Det är därför jag har obehag för all kategorisering av folk. Som Twittercensus. Jag är fortfarande förvånad över att ingen sagt ett ord om detta?Men kanske det bara är jag som är paranoid?

Men moffa, då?

Saxat ur Fpa:s sida om vårdledighet:

"Barnet kan också skötas av någon annan. t.ex. mormor eller farmor eller av en avlönad vårdare."

Kunde det inte stå far- och morföräldrarna i stället?

söndag 10 mars 2013

Det var ju just

Precis just skrev jag det här. Och idag är sista föreställnnigen. Över 1000 pers har sett den. Ganska kul. Men skönt att börja fundera på annat också.

lördag 9 mars 2013

Att våga

Vi måste börja våga göra fler barnskyddsanmälan. Det en utomstående ser är ofta bara en bråkdel. Ibland kan man ha fel. Men tio barnskyddsanmälan för mycket är bättre än en för lite. Det var vad jag tänkte då jag läste Micaelas text.

Andras tankar om gårdagen

Karin

Charlotte

Linnea

Kit

Smilla

Sylvia

fredag 8 mars 2013

Vill helst ha blommor en helt annan dag.

Det var så mycket jag skulle skriva, men nu är jag för trött. Men man kan väl komprimera det till följande: Tanken med kvinnodagen är bra. Där den behövs mest är det knappast nån som bryr sig. I vårt land har vi ändå kommit en bit på vägen så det finns andra saker att sätta energin på än t.ex. skolgång för flickor. Den energin skall inte ödslas på blommor och choklad. Om det skall firas nån kvinnodag så det märks skall alla kvinnor gå hem från jobbet efter en 80% arbetsdag. Med fördel kan man på sjukhusen sköta de kvinnliga patienterna på förmiddagen.

tisdag 5 mars 2013

Obs obs obs. Jag är inte för eller emot nån. Funderar bara.

På tal om finlandssvenska författare i mitt förra inlägg så tangerar det Peppes inlägg om finlandssvenska kändisar. Det är en fråga som sysselsatte min hjärna hela gårdagen. Varför skall det vara så svårt att göra upp en lista på 10 unga, heta finlandssvenskar?

Tror att största problemet är ordet het. I Sverige är man het. I Finland är man bara, ja. Vad? Vanlig, liksom?  Fast man råkar vara med i någå. Man är ju liksom the girl next door. Även om man är Krista Siegfrids. Hottare än hottast just nu. Man kan väl inte slå henne i tävlingen hetaste unga finlandssvensken just nu? Det är klädstilen, aktualitetsfaktorn både gällande UMK-vinsten och Eurovisionen, men även gällande diskussionen som startades efter Linneas inlägg.

Linnea är ju alltså också hot. Så hot att hon får dras med en massa skit. Too hot för svenskfinland alltså. Hetare än Krista? För Krista är ändå the girl next door. Jämfört med Linnea då, som är lite okänd och främmande. Feminst! Herregud, hon är ju inte snäll med Krista! Alls. (Kom igen)

Nåja. Där hade vi nu två. Sen var det frågan om vem som räknas som ung. Under 40, under 30 eller under 20? Känner mig inte själv ung så då måste det för min del vara under 30. Kanske under 25. Hur många under 25 är unga heta finlandssvenskar? I bemärkelsen att bli intervjuade i en typ värvet-podd? Finns ju inte så många? För. Om man skall räknas som het i min värld så räcker inte aktualitetsfaktorn. Man måste ha mer kött på benen. Om man t.ex. just gett ut sin första singel, som Clarissa, är man då het? Man kan dessutom rösta på henne i Fighting Star. Hon är alltså väldigt aktuell. Snygg dessutom. Kan inte bara sjunga, utan dansa också. Men känd är hon ju inte. Ännu. Så. Är hon het? Eller blir hon het?

I Fighting Stars röstningsfält finns förstås andra också. Bland dem Carolina Storrank. Också aktuell i Voice of Finland. Men man vet ju inte ännu hur det går för henne i Fighting Star. I Voicn ramlade hon ut. Är hon då out? Fast hon sjunger bra. På tal om Voicn. Hur het är Mikko Sipola. Just nu. Vinnaren i fjol. Finlandssvensk. Åtminstone inte gammal. Men fjolårets vinnare? Inte direkt hot stuff. Fast han annars är ganska hot.

När jag tittar bland namnen som förslagits på Peppes inlägg så känns det också problematiskt. Dels är det "inavelsfaktorn". Kaverinskaverinskaverifaktorn. Att finlandsvensklandet är så litet att de hotta är så bekanta. Peppe känner säkert till de flesta av de föreslagna. Det börjar bra. Första förslaget är alltså hon själv och hennes man. Och jo. De är väl hotta i svenskfinland. Å deras kaverin. Men det är också det som är problemet. Jag tänker mig alltså att hon tänkt göra en poddserie med 10 heta unga finlandssvenskar. Skall hon då sitta och pladdra med sina kaverin? Låter som en dag på Radio X3M. Alltså inte så lyckat. Det kan låta som kiva snack i deras egna öron, men det exkluderar dem som inte känner personerna. För. Det är inte hejdlöst roligt att lyssna på andra som fnissar åt varandra. Bara av en blick. Och om man återkopplar till Krista och Linneadiskussionen så var det också där det slog slint. I kommentarer, som

-"Jag känner Krista, hon är ju inte sån. Hon menar det inte så".

Nä. Tror inte jag heller. Men man kan ju inte diskutera nånting överhuvudtaget med det utgångsläget. Så. jo. Det är svårt. Att hitta hotta unga finlandssvenskar som Peppe inte känner.

Bloggare är också en svår nöt. Dels känner väl Peppe de flesta bloggare också. Åtminstone de med lite stjärnstuff över sig. Inredningsblogg. Hur hot är det? Å pynt å pripelblogg? Kiva för den som pysslar, jo. Men hot? Eller de djupa anlyserande bloggarna. Tungsint och jobbigt. Tänkvärt. Men hett? Och hur är bloggarna live? Säger de samma sak som de skriver? Eller är de tysta? Fnissiga? Herregud så svårt.

Idrottare. Nä. Bort. (Egna fördomar, jag vet. Men jag kan inte komma på en enda, ens i världsperspektiv som jag skulle kalla hot. Inte ens Beckham. Ser bara en tom glansbild. Men återkommer då jag läst Zlatans bok. Kanske där finns nåt. Och tipsa gärna om andra också. Man måste ju vidga sina vyer.)

Skådespelare. Är väl alltid mer eller mindre hotta? Men det är som om de skulle vara heta bara premiärdags. I huvudroller. Blaue Frau skriver någon. Och absolut. De om nån är hotta. Men, men åldern, åldern. Unga är de inte direkt. Fast de är yngre än mig. Herregud så Svårt. Och så är det ju frågan med vad som är person och vad som är roll. I vilket ligger det intressanta? Nån hade föreslagit Kungen, Nalle Wahlroos. Men. Bakom den kungen finns också en skådespelare, Carl-Kristian Rundman. Vem av dem är den hotta? Den riktiga Nalle har inte just nu gjort något för att vara aktuell med Kungen, även om det är honom det handlar om. Skådisen som de facto är aktuell med Kungen just nu har ju inget med saken att göra. Egentligen. Och häri ligger alltså problemet med skådespelarnas hetta. Men jo. Blaue Frau är kanske därför hetast i denna kategori. Andre Wickström är ju också skådis. Och Stand-uppare. Om det är nån som skulle platsa i ett finlandssvenskt Värvet måste det väl vara han. Och Lotta Backlund då. Men åldern, åldern. Ung het finlandssvensk. Svårt svårt.

Kanske det är därför man har gubbsamhället kvar. (Gubbsamhället as in gammal, inte gubbe) För att man måste ha lite erfarenhet för att bli intressant. För att bli het. Ja. Nå då kommer vi till den aktuella Mammuten bland finlandssvenskarna. Definitivt ingen ungdom. Ändå het. Men. Men. Varför kan media inte låta bli att i varje juttu om boken ha med lite naken Jörn? Om det är erfarenheten som gör honom hot och inte den ungdomliga sexigheten? Ja. Inte blir det lättare. Börjar förstå Peppes frustration. Fast jag först tyckte att det skulle vara lätt att hitta 10 stycken.

När jag scrollar genom förslagen märker jag att det bland namnen finns två som jag faktiskt känner att är hotta. Just och precis nu. För mig. Även om åldern på den ena, Carl Haglund, inte klarar sig. Den andra, Li Andersson är i alla fall under 30. Men båda är unga på sina poster. Och det förvånar mig att jag fastnar för två politiker. Det är väl ett tecken på att jag själv blivit äldre? Eller är det för att jag verkligen inte har en enda koppling till just dessa två. De är inte för hemtama. Vänstern är väl alltid lite hot. Inte så mainstream, medan SFP sällan visar sig så heta. Men jag tycker faktiskt det är ganska hot att våga säga emot Soini. De andra har ju inte vågat. Så min röst går till Carl Haglund. Ingen är mer förvånad än jag själv.

Surkärring

Det kan inte bero på vädret, för det började redan innan. Men något är det. Att jag kanske låter syrligare än jag egentligen är. Nån frustration, nånstans. Kanske över att inte hinna skriva det jag egentligen funderar på. För det som är viktigt måste ju välgenomtänkas. Lite störande om man aldrig skriver om det alls sen. För att man inte hann då det var aktuellt. Är ju så dålig på anteckningar även om Anna förärat mig med en ny, härligt pink en i födelsedagspresent. Men har inte fyllt den röda ännu. Som hon också förärat mig. Men är nog på god väg.

Och jo en sak som stör. Att jag inte hinner läsa min fantastiska bokhög. För där finns bara böcker jag vill sjunka in i. Och det stör mig att jag vet att jag inte hinner. Så då väntar jag hellre. Kan inte njuta av små snuttar. Så Lola, Mira och Alva får vänta. Havet får vänta. Och Kaj Korkea-Ahos bok. Och Levengoods. Och Hannele Mikaelas. Tur att jag inte har den ännu. Högen är lite mindre då. För att inte tala om Mammuten. Tror den får hållas borta länge.

Och ja. Nu ser jag ju plötsligt att jag bara har finlandssvenskar i högen. Vad bra. Eller dåligt. Hur man nu ser på saken. Såg förresten Anne Hietanens bokhylla i Min Morgon. Vi tycks tänka lika om Knausgård. Hur barnsligt är inte det?

söndag 3 mars 2013

Åka tidsmaskin

-Kommer du med på Figaros bröllop? frågar jag Discodancer.
-När då?
-I höst. Kommer du med?
(Ungen rullar med ögonen)
-Skall du faktiskt på Figaros bröllop IRL?

lördag 2 mars 2013

Sorgligt

Tanja skrev om en bok hon beställt; The Beauty Experiment. Den är skriven av Phoebe Baker Hyde som lever utan smink och nya kläder i ett år.

Jag får riktigt obehag av boken. Har ju inte läst den, men det här var nog bland det sorgligaste jag sett på länge. Vadå experiment? Är det inte noll-läget som är utgångspunkten? Helt ärligt skulle det vara hur lätt som helst för mig att vara utan smink och nya kläder i ett år. Smink använder jag ändå nästan bara på scenen. Och de gånger, typ på fest jag använder smink kunde jag lika gärna vara utan utan problem. Kläder köper jag sällan. Men jo. Nog köper jag ibland. Men inte är det på något sätt av nöden.

Eller ja. Kanske jag borde köpa kläder oftare med tanke på jobbet, då? Det är ju inte så att man skulle få arbetskläder på något vis.

Kanske jag borde läsa boken? För att komma in i nån annan värld. Lite sådär som jag kollar på Topmodel ibland. För det är ju fascinerande hur nån kan fila poser och blickar i det oändliga fast man inte själv orkar bry sig. Nog vill man ju se bra ut på bild. Men ett par klick räcker väl?