Semester

Ett underligt begrepp. Semester. Då man är på jobb blir det klarare vad semester innebär, men som hemmamamma är det inte lika solklart längre.

Idag är det sista lediga dagen innan skolan börjar. Och det känns lugnt och skönt, en riktig söndag. Med sent morgonmål och lugn och ro. Hur kan det kännas så? Likadant har det ju varit i en vecka nu. Men ändå. Känns det att det är söndag. Mycket märkligt. Ändå är det inte måndagsstressen som gör sig påmind. De facto skall jag vara i skolan hela veckan, så jag kommer inte att vara hemma i morgon som jag brukar. Men alla, nästan alla, skoluppgifter är gjorda inför veckan och de som är kvar kommer jag att hinna göra. Så stressen är över. Innan jul kändes det som totalkaos. Jag var säker på att jag inte hinner göra allt. Inte ens hälften. Kanske det är därför jag nu kan känna en inre frid. Den som borde ha kommit redan på julafton och stannat ända tills nu.

Jag kan nog inte klaga på julfriden så där annars, det har varit ett helt underbart jullov, men skoluppgifterna har nog gnagt lite på samvetet hela tiden och det har ju stört lite.

Hade tänkt skriva mer, men det får väl bli del två nån annan gång.

Baj baj.