Nu är jag kanske ut och cyklar, men ofta tycker jag att prästbarn verkar så harmoniska och självsäkra på ett trevligt sätt. Självklara kanske är ett bättre ord. De bara är. Men har en härlig strålglans kring sig. Hjälpsamma, trevliga, ja t.o.m. snygga.
Nå. Alla är nog inte såna. Men förvånandsvärt många.
Åh, man sku kanske ändå bli präst. Nu har man i stället lärarbarn... :O
SvaraRaderaShit, jo. Det tänkte jag inte på. Ena snorkiga jävlar de där lärarbarnen. Nästan som de vars pappa är polis ;)
SvaraRaderaMina barn är väl såna där konstiga hippies som hänger på Faces.
Och religiösa (barn) är alltid musikaliska också...eller hur? (och nej HÄR har vi INGA fördomar...men det brukar ju vara så)
SvaraRaderaJust det! Det hör verkligen till! Man sku nästan tro att Familjen von Trapp var en prästfamilj. Fast de fick nöja sig med en nunna till styvmor.
SvaraRadera