onsdag 8 februari 2012

Mitt manliga jag

Mami skrev följande som svar på min kommentar i hennes blogg:

Måste börja med att bekänna. Jag har aldrig tidigare varit inne på din blogg och nånstans i skrymslet av mitt undermedvetna så har jag trott att du är en man. Och ingen naturlig förklaring finns på det. 


Och det satte ju griller i huvudet på mig. Alltså. Inte för att det stör mig. Alls. Men det är ju intressant. Eftersom hon inte läst min blogg tidigare har hon antagligen endast läst kommentarer jag gett andra.

Så varför har hon trott att jag är en man? Beror det på namnet? Situationsdiktaren. Är Diktare män? Eller är det männen som har Situationen i sin hand? Eller skriver jag på ett manligt sätt? Eller väljer jag att kommentera manliga ämnen? Men vem orkar kommentera priplet?

1 kommentar:

  1. Haha! jag funderade en stund om det kan ha berott på dina rubriker inne i feeden hos Finsalongs Anna, men så kom den här manliga rubriken upp och så tappade jag tråden. Och pripelkommentarer orkar jag bara med hos såna jag verkligen känner, så såna brukar jag inte läsa så noga.

    Nog om det. Ditt pripelinlägg var ju strålande! Jag sitter nånstans mitt mellan priplet och sofflocket. Då infall sker så måste de dokumenteras. Men de är å andra sidan av det konstigare slaget, inga nya gardiner eller hur man gör en mobil av gamla papiljotter.

    SvaraRadera