lördag 11 februari 2012

Hål i öronen

Funderade över ämnet då jag kollade på de svenska Hollywoodfruarna för nån dag sedan. Isabel Adrian lät sätta örhängen åt sin baby. Vad är hon, kanske 1,5? Det var fruktansvärt att se på. Och mänskan "gör flickan en tjänst, för hon behöver inte sätta själv sen". Jaha. Så spädbarnsskrik som mamman åstadkommer räknas inte, jämfört med självvalt (överdrivet) fjortisskrik?

Jag vet att ungen inte dör av det, men ändå. Finns det nån point med att orsaka ungen lidande? Babyn bryr sig knappast om hur många skitdyra karat den har i öronen. Det enda den ser är att mamman sitter och tittar på då hon blir stucken av en gubbe med konstig mustasch och handskar på händerna. Hur hon än skriker tar mamma henne inte i famnen, nej, nannyn får hålla i ungen: För att mamman "inte skall få the blame". Ett tag går mamman ut för att hon inte klarar av att höra skriket. Går ut! Ditt barn skriker och du väljer att gå ifrån henne!  Jag blev så förbannad.

Själv var jag 12 då min fammo betalade för hål i öronen. Mamma var inte nöjd. Det var inte heller något som jag direkt trånat efter, men nog ville jag ha hål i öronen. Tycker egentligen det är onödigt tidigt. Men hur många flickor idag börjar högstadiet utan hål i öronen? Som skriftskolepresent skulle det väl vara ganska lämpligt? Jag är stenålders, jag vet. Men så går jag inte heller med örhängen ens som vuxen. De är mest bara i vägen. Egentligen tror jag att värsta åldern är mellan 1 och 14, faktiskt. För ungar har svårt att låta bli att påta på saker. Och jag vet minsann hur infekterade öronsnibbar jag hade innan jag lärde mig att endast använda guld.

3 kommentarer:

  1. Jag tjatade, tjatade, tjatade om att få hål i ögronen under många år, tills slut, på min 13-årsdag fick jag äntligen göra dem. Det är fortfarande ett tillfälle som strålar av särskilt mycket lycka i mitt minne. Jag kan känna doften av decinfektionsmedel, hur jag putasade, putsade, putsade, snurrade och skötte, tills jag fick byta ut de små knopparna mot ett par ringar av guld som jag hade köpt för egna pengar.

    Att göra hål i öronen på småbarn är obegripligt.

    SvaraRadera
  2. Och jag gjorde hål i öronen två veckor före min trettioårsdag ;)

    men sen igen var jag först med piercing i ögonbrynet i Karis högstadium när jag var 15, efter det följde hål i tungan och tragus. Så ja, kanske mamma skulle ha låtit mig ta i öronen bara i ett tidigt skede :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och ja, håller med tidigare talare att göra hål i öronen på småbarn är obegripligt.

      Radera