Folk är olika.
Men.
Hur hinner en del med så mycket pripel och pyntas? Strömsöpysslas och bakas. Doftljuständande och virkas? För att inte tala om att de sen ännu hinner fota och blogga om det. Ei mee mun kaaliin.
Jo de e kiva. Å jo de e mysigt. Å jo, alla älskar väl myskvällar. Men de e för fan inte mysigt med pynt mitt i rojnan. Å hur man än plockar dagarna i ända så finns grejerna överallt. Liksom dammet.
Hur gör andra? Har de städare? Lagar mommo maten och dammsuger? Är de alla hemmafruar med barnen på dagis? Eller har de redan stora barn som övertagit hela källarvåningen, men aldrig visar sig i de finare salongerna?
Hos oss är det barnen som pynjar och pyntar. Fint, originellt och kreativt. Visst. Men snyggt som i välstädat och avskalat? Inte.
Nå det här kan jag verkligen identifiera mig med. Inte pyntadet alltså, utan pärten. Undrar också det där, hur hinner/ork folk? Är de uppfyllda av en ständig pyntarlåga som får dem att använda varje icke helt upptagen sekund till mysfixas? Är det en egenskap som man antingen föds med eller utan? Ei mee mullakaan kaaliin.
SvaraRaderaJag skulle vilja vara en sån där som "slappnar av" med bakas och matlagas och pyntas, men jag väljer alla gånger en bok, så är det bara. Myky mysigare.
Jo, fast jag skulle ju vilja ha det fint omkring mig medan jag läser.
SvaraRaderaNå, mommon i det här huset städar int. Å inte nån annan heller...
SvaraRaderaMen så har ni inte doftljus heller.
SvaraRadera