Kytt, kytt

Det blev att kytta på Grammygalan en stund. På Teema. Den har ju kommit för länge sen. Egentligen.

Två iakttagelser.

Musiken. När blev musiken så bra? Är ju väldigt out då det gäller ny musik. Gillade det mesta, faktiskt.

Och sen. Musikernas kyttande. För. Plötsligt slog det mig hur boring publiken verkade vara. Men det var ju inte så att de var ointresserade. Utan. Det berodde på att den bestod av musiker. Och musiker jammar bara på scen. I publiken står de bara svagt gungande å kyttar. Tyst och iakttagande kollar de in varenda stämma, varenda instrument, varenda move. Kyttar på då andra spelar.

Och jag kände så igen mig. För fast jag inte är musiker så är jag den där tråkiga kyttaren som står där i havet medan andra dansar reven av sig.