måndag 26 september 2011
Bloggfundering i skymningen
Vill inte alls racka ner på nån, men jag undrar hur barn tänker när de ser sin mamma (mer sällan pappa) hålla på att fotografera sig själv hela tiden. Är det helt normalt för hela generationen, eller är det bara bloggmammornas barn som ser detta? Och hur kommer det att ge sig i uttryck i framtiden? Kommer de att ha mindervärdeskomplex för att morsan är så intresserad av sig själv? Eller kommer de att ha behov att bekräfta sig själv på samma sätt? Kommer de kanske att sky kameran och bloggar som pesten?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
haha, är du orolig för mina barn?
SvaraRaderanå, lite kan man ju förstås undra, men i och för sig - vilket barn ser sin mor fotografera sig själv hela tiden? det händer ju inte preis särskilt ofta att barnet råkar vara där just då. fast nu pratar ju bara för mig själv.
Lite utanför din point, men jag blir ibland lite till mig över bloggskribenter som intar otroliga poséer i sina hem eller var de nu befinner sig, för att fota sig själva. Du vet, jag sätter mig här på bordskanten - för här sitter jag oftast då jag är ensam hemma - ser lite mystisk ut och lägger upp fotot. Då har jag lättare med foton - också på bloggande mammor - som sådär ser ut att i förbifarten ha tagit ett suddigt foto på sig själva, bara för att ha något att lägga upp. Det gör jag, tammetusan, ibland själv också. Micaela - you will not see me posing på köksbordet. Hoppas jag.
SvaraRaderaMen bättre det om mamman tycker om sig själv och gillar att fota sig än att hon står och ojar och voiar sig framför spegel eller sminkar och fixar håret i all evighet eller?
SvaraRaderaMammor som pratar om sin vikt hela tiden har ju alltid funnits, även före bloggarnas tid. Det är ju lite samma sak, t.o.m. värre kan jag tycka. Jag reflekterar sällan över bilder i bloggar, alltså när och var de är tagna och av vem, men nu när du säger det kan det ju säkert se lite konstigt ut när folk posar och har sig framför kameran hela tiden.
SvaraRaderaFniss med dina inlägg - gillar! :-)Men allvarligt sagt: med både en mamma och en mormor som i alla tider sagt "usch så jag ser ut!" så fort de stått framför en spegel så är jag beredd att tro att det är helt sunt med mammor som signalerar att de ser åtminstone okej ut. Jag var 34 innan jag kunde stå framför en spegel i en provhytt utan att må illa...
SvaraRaderaAlltså jag tycker ju att alla dessa saker hänger ihop. Kameran är dagens spegel. Man får bekräftelse, förutom av sig själv, även av andra. Visst finns det foton av mammor med fula grimaser och tossiga frisyrer, men oftast oftast oftast har man nog ändå snygga kläder på sig, lite smink i fejset och sällan sällan sällan väljer man det fotot som har dubbelhaka, dregel i mungipan eller en megafinne mellan ögonen. Om det inte är just finnen man skall visa upp.
SvaraRaderaOch Anna. Visst är det sorgligt. Alltså hur snygg du än är efter 34+ så kan man väl ändå säga att alla de där åren fram till 34 då du var riktigt ung å fräsch och supersnyggsnygg var helt bortkastade. Vad är det för jävla vits att gå omkring i en perfekt kropp om man ändå själv är missnöjd. Bara för att. Man ska va missnöjd med sig själv.
Intressant tanke. Själv har jag funderat över alla dessa bloggar som lägger ut bilder på barnen men aldrig av sig själv. Jag säger inte att det är något fel med det, men jag tycker att det är ett intressant val att man själv väljer att vara anonym, men barnen är det inte.
SvaraRadera