Discodancer fyllde nio år igår, hundra år sedan Titanic körde mot isberget. Och hans pappa fyller år idag. Samma dag som Titanic sjönk alltså. Det här har förstås inte gått nioåringen förbi. Snarare har han blivit lite besatt. Framförallt besatt av att måsta få gå på bio och se filmen. Han såg ju affischen sist vi var där.
Ingen chans. Det är en vuxenfilm. Tycker jag. Och hemsk.
Men hur det nu är har han med sina tårar gjort mig lite nyfiken. Så jag kollade åldersgränsen. 12. Lite låg tycker jag. Fast 16 är ju helt klar för högt. Speciellt om man skall fjortisgråta och drägla över Leonardo.
Nå. Frågade runt lite bland andra mammor. Mammor som jag brukar tycka är vettiga. Vissa av dem räknar jag ibland till överbeskyddande curlingmammor. Men jag blev väldigt förvånad. För de tyckte nog att en 9-åring kan se filmen. Mest förvånad är jag över inställningen till att man inte behöver bry sig om åldersgränserna. Det här har förbryllat mig många gånger tidigare också. En mamma visste inte ens var man kollar åldersgränsen på en DVD. På riktigt?
-Den har ju inget våld, sa en annan. Nä. Inte våld. Men den är nog mycket hemskare än vanliga actionfilmer tycker jag. Det här är ju på riktigt. Visst. Rose och Jack är påhittade. Men det betyder inte att det inte hände. Det betyder inte att mänskor inte skrek. På riktigt. Att de drunknade. På riktigt. Och skildes från sina kära. På riktigt. För evigt. Amen.
Och det här vet mina barn. De vet skillnad på fakta och fiction. De vet skillnad på stuntmän och riktiga mänskor. De vet vad som hände för hundra år sedan.
12-års åldersgräns är stadgat i lag. Men det betyder också att ett tre år yngre barn får se den tillsammans med en vuxen. Detta gäller även de andra åldersgränserna, förutom K-18. I praktiken betyder det alltså att vilken 18-åring som helst kan ta med en 13-åring på en K-16 film. Lite skrämmande. Speciellt med tanke på de fjortisflickor som dräglar över myndiga killar.
Nå. Hursomhelst. Blir det bio idag. Återkommer med rapport.
Ska bli spännande att höra recensionen...
SvaraRaderaNog är det många som tycker att ritat = barnfilm utan att ens reflektera över gränserna.
Annars tyckte jag det var ganska magstarkt att orkestern på jubileumskryssningen satt på däck och spelade Närmare Gud till dig.
Tja, det är ju ett tag sen jag såg filmen men nog innehåller den ju hemskheter som får en vuxen att rysa. MEN, det är kanske det som är grejen att jag som vuxen förstår på ett annat sätt än barn och ungdomar. Saker som bara antyds kan jag ta åt mig med hull och hår medan det hår helt förbi någon annan. Sen tror jag ju nog också att en nio-åring klarar av filmen bara han får prata om det med en vuxen som kan förklara och svara på tuffa frågor. Och den vuxna är ju du.
SvaraRaderaDär har jag exakt samma åsikt som du, jag tror hårt på att följa åldersgränserna. De finns där av en orsak.
SvaraRadera