Linn skrev ner idéer till nya poddar. Alla sådana som jag skulle vilja lyssna till. I torsdags rev jag ut lite påskrecept från Hbl och idag kollade jag lite närmare på dem. Den matartikeln skulle kunna vara diskussionsämne i två av hennes podförslag. Närmare bestämt i den kristna podden och i chef red. podden. För texten i den irriterade mig. Inte själv recepten alltså, utan texten om påskhelgen och påskmaten. Tänkte att det måste vara en rikssvensk som skrivit den, att språkdräkten inte platsar i Hbl. Har tidigare reflekterat lika så jag började googla. Då dök texten upp här.
Förstår ju att man sparar pengar på att köpa in såna här färdiga grejer istället för att betala en egen matskribent, och det stör mig nu inte att samma text går att läsa i flera tidningar. Så länge jag inte beställer på dem alla själv. Men det som störde mig i den här texten var hur man skriver om påsken. Redan första meningen gick mig på nerverna:
"Det fanns en tid när påsken stod för lidande och allvar."
Jaha? Att det gör den inte längre? (Och jo, påsken står också för glädje och uppståndelse) Visst vet jag att de flesta struntar i Jesu lidande och att påsken för de flesta betyder semester och choklad. Men ändå. Har vi en statskyrka tycker jag också att den skall respekteras. Eller så skrotar man den. Det har jag inte heller något emot. Men inte liksom båda. Lag och ordning, hyfs och pli.
Det är förstås inte matskribenten i Sverige som kan eller skall skrota vår statskyrka, men så länge vi har en sån tycker jag att det är våra tidningars sak att respektera den. I en sån här text. Eller sen lämna bort de där blajblajtextena helt och använda bara recepten. Förstås kan och skall statskyrkans varande diskuteras i analytiska texter men matsidorna är inte rätt ställe att ta ställning till vad påsken betyder för dagens mänskor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar