Den här gången fanns det inget att lyssna på eftersom jag inte sade något. Stålsatte mig bara att inte få panik. Och det gick ju hur bra som helst eftersom jag inte hade Kotten med mig. Men nog var det lite underligt att tandläkaren inte frågade något desto mer. Annat än om jag ännu har ont.
-Inte lika mycket var det enda jag hann säga innan allt var i full gång. (Jag sade ju inte att jag inte alls har ont.)
Men tack och lov hittades ingen infektion på röntgenbilden och inte gjorde det ont heller då de bytte ut plomben från den tillfälliga. Så nu måste jag ge henom lite credits också. För. Plomben är ett otroligt fint handarbete. Man kan inte med blotta ögat se var den finns. Den lagade tanden ser mer äkta ut än den hela bredvid eftersom den hela har blivit nerslipad med åren.
Och det bästa av allt. Hen sade att jag inte behöver komma tillbaka förrän om två år. Och herregud så jag skall borsta tänderna fram till dess.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar