Ofta tycker jag att Husis-kåserierna som text är ganska kräpp. Men lika ofta plockar jag en tanke från dem. Nånting som börjar tvinna i min skalle. Idag var det Hedda som gav mig huvudbry.
"Jag tycker lycka är ett besvärligt begrepp. Och jag tror inte jag någonsin har känt mig genuint lycklig. Extatisk däremot, det finns ett starkt drag av desperation i extasen."
Måste genast gräva fram en dikt jag skrivit som 20-åring och kolla vad jag egentligen skrev. Då. Som ung. Och jag är ju ännu ung. Har långt kvar till mitt olyckligaste år som infaller då jag är 46. Sen blir jag lyckligare igen. Enligt statistiken. Hursomhelst. Här är dikten.
Jag kan inte njuta av att bara sitta och njuta i solen
Ändå gör jag det - njuter
Jag njuter av tanken att jag skall njuta i sommar.
I sommar skall jag njuta av solen.
-Varför kan jag inte njuta av den idag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar